Redan i augusti våndades jag över hur långsamt vår renovering framstiger. Vill du komma i autentisk stämming klickar du här för att läsa mer. Måste erkänna att har inte blivit ett dugg mer tålmodig.
Vaan nyt ovat asiat edistyneet hitusen. Iso J rakensi itselleen kunnolliset jykevät tellingit rappusten päälle ja kiikkuu siellä pensseleineen aina kun päivä- lumi- ja kotitöiltä ehtii. Kuvassa telineet eivät ole vielä aivan valmiit.
Men ack, så har saker och ting tagit ett steg framåt nu. StoraJ byggde sig ordentliga, massiva ställningar över trappuppgången. Där hänger han flitigt nu med sina penslar när han får tid över från jobbet, snöskottningen och hemmasyslorna. På bilden är ställningen inte färdig än.
Minä taas? Jaa. Keskityn kovastikin juuri nyt töihini sekä niihin liittyviin pitkiin ja lyhyihin työmatkoihin. Ja olemaan sydän syrjälläni. Yritän unohtaa että korkeutta on paikoittain yli 4m. Ja muistaa että rakennelma on toooodeeella jämäkkä.
Och jag då? Tjaa. Jag koncentrerar mig för tillfället på jobbet och alla arbetsresor till när och fjärran. Och på att vara orolig. Försöker att glömma att det är över 4m högt på sina ställen. Och komma ihåg att ställningen är riiiiktiiiigt robust.
Mukavaa sunnuntaita - nyt lyhyelle tauolle.
Trevlig söndag- det blir en kort paus nu.


